Hemma i Bergslagen

I bergslagens skogar så kan jag skriva. Att äntligen vara på den plats där jag lekt i skogen, klättrat i träden och tillbringat många soliga och molniga eftermiddagar. En plats där orden flyter, där tanken kommer och där fingrarna bara rör sig fram över tangenterna.

Den plats dit jag har kommit åtminstone för en stund. Jag återvänder inte till Frankrike. Bergslagens skogar vill ha mig kvar lite längre. Hemmet ska få omfamna mig ännu några veckor. Sin alldeles egna mamma i närheten. En plats att bara vara, det är detta ställe.

Ett ställe att få kramas och skratta, och bråka lite grann. Så mycket man vill. Nu slappnar jag av. Lite.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0