kristalina's

Efter att ha läst en massa bra texter så kan man tänka. Texterna handlade om hur hjärnan tänker, hur man kan föreställa sig saker, skapa minnen som inte hänt. Till exempel, på ett seminarie så frågade ledaren vilken färg skåpet var som stod utanför i korridoren.
-"Glas", var det många som sa.

Sanningen var den att det fanns inget skåp där. Men de intalade sig det, och då skapade hjärnan ett skåp som stod där i minnet.

Hur mycket tjänar det egentligen till att vi tänker? Att man kan försöker komma fram till en slutsats, bli smartare. Lär vi oss något, eller skapar hjärnan endast illusioner? Hur mycket finns egentligen på riktigt. Kanske borde jag bara sluta tänka på det här, eftersom att det ju inte hjälper mig. Jag skapar bara fler illusioner och krånglar till alltihop. Jag drar mig själv längre ifrån verkligheten, när jag egentligen bara vill komma närmare den.

Kanske ska vi bara leva. Med vetskapen om framtiden, och dåtiden, men i nutiden. Inte fastna på om det står ett skåp i korridoren. Men i verkligheten, hur gör man detta helt konkret? Hur gör man för att leva nu, för att inte krångla till allting.

Det är det som består.