Svenska tjej is the grej
Den där tjejen är crazy.
Du trodde jag försvann
Dagens citat
Översättning: "Jag drömmer om att få sätta mig på en toa"
Sagt av en annan wwoofare som är här med oss. Det enda som finns här är en "squat toilet" se länkat inlägg. När jag åkte till Japan så visste jag inte att de hade såna toaletter här. Om jag hade åkt till Afrika så hade jag varit beredd på att en toa är bara ett hål i golvet. Jag visste inte att det kunde vara så i Japan.
På de flesta ställen så har de också riktiga toaletter. Men inte överallt. Inte här.
T-shirt Bror
En tjej och en kille som reser tillsammans ser oftast ut som ett par. Nu säger vi stopp.
Jag och Bror gjorde T-shirtar ikväll. För att en gång för alla ingen längre ska tro att vi är ett par.
Högst upp på Okinawa
100 Yen
Före resan så tänkte jag på att en klocka skulle vara bra att ha. Jag tittade på några färgglada klockor hos Schwartz och funderade.
När jag åker utomlands så använder jag inte min mobil särskilt mycket. Speciellt inte på denna resa, eftersom att jag är i Japan. Desto längre bort, desto dyrare. Jag är på andra sidan jordklotet. Nej tack till den räkningen. Därmed försvann också klockan som man ständigt hade i fickan innan.
På resande fot så kan det vara bra att ha en klocka. Det kan vara bra för att veta när bussen går eller om man håller på att missa sitt flyg.
Så var det en gång jag och min bror ute på upptäcksfärd. Vi gillar 100-yen shoppar (typ som 10kr-affärer). Där kostar allt 105 yen. Ännu en logisk japansk grej. 100-yen-shoppar där allting kostar 105 yen. I varje fall så hittade vi en 100 yen-PLAZA. Plaza lät ganska flashigt så vi kunde ju inte låta det gå förbi.
Den var större än andra 100yen-shoppar. Det gillade vi. Så gick vi där och strosade. Jag såg plötsligt hur något dök upp i ögonvrån. Någonting rosa, någonting litet. Där var det. Det som jag behövde. för 105 yen. Det som jag ville ha. Där fanns en klocka. En rosa till på köpet! Så hastigt rafsade jag åt mig klockan och gick mot kassan. Den ska bli min! Lycka. Eller något liknande.
Hoppas att den håller mer än en vecka.!
Ledtrad
De dar bilderna fran Japan som jag vill lagga upp och visa och inspirera lite mera an med bara ord kommer inte riktigt an. Men om cirka tva veckor (kanske ar det langt tid men det gar fort) sa har jag tankt att ha en galen bloggvecka. Da ska jag blogga massor och med bilder till pa kopet! Sa ursakta alla dessa langa trakiga inlagg utan bilder, men hall ut!
Idag var vi pa ett otroligt coolt stalle. Det stod "Keep out" till och med pa engelska men vi latsades inte om skylten. Jag vet inte vad det var, men japanerna vi var med sa att det var ett gammalt hotell som ingen ville vara kvar i. Det var fortfarande en otroligt stor byggnad, ett "chinatown" kallades det. Men det var bara ett skal av en byggnad, det fanns spar av kakelplattor, handfat och toor, men manga manniskor hade gatt forbi och gjort sonder mycket. Det var sa otroligt coolt och vi bara gick omkring dar bland graffitimalningarna. Sa klattrade vi langst upp pa taket. Det maste ha varit hogsta punkten pa hela on. En overgiven byggnad, lite sorgligt. Jag var hojdradd. Men ojjjj sa coolt!! Superhaftigt var det, inte bara en gammal plats med tusen turister. Det var bara vi dar, och utan japanerna hade vi inte hittat dit. Jag gillade det.
Bästa dagen
Resan började den 20 Januari 2010. Idag den 4 februari var bättre än alla andra dagar hittils.
Innan alarmet tjöt så vaknade jag självmant och gick ut i solskenet på balkongen, satt och läste en stund. När de andra vaknade föreslog de morgondopp. Så vi drog ner till havet, förberedda med skor och snorklar. Vi såg blåa fiskar, avlånga fiskar och sjögurkor. Egentligen inget korallrev men det var kul ändå. Det var nog första gången jag snorklade och jag var ganska rädd i början. Att se under vattnet och andas i vatten, se alla läskiga grejer men ta det lugnt ändå, stanna nära Bror och Jasmine och inte dra för långt ut från stranden.
Men allt gick bra och efteråt kändes det riktigt skönt. Vi gick tillbaka åt frukost, packade och softade lite.
För sedan blev vi skjutsade till Naha, Okinawas största stad. Det är inte en särskilt stor stad. Vi gick direkt till ett Youth Hostel som Bror redan varit på en gång. Här träffade vi några andra amerikaner och en följde med oss ut på promenad i stan. Han visade oss en supermysig marknad och sen åt vi på restaurang. Yakiniku, där man grillar sitt eget kött på en grill som står på bordet. Riktigt gott faktiskt, Bror älskar det där mer än något annat, så det var kul att prova.
Sedan kom vi tillbaka till youth hostel och har mest softat i "vardagsrummet". Där finns massa andra sköna människor att hänga med, se på tv eller spela gitarr. Riktigt härlig stämning och jag ser riktigt fram emot de här två dagarna som vi ska stanna här.
Okinawa
Vi befinner oss i en stad, ett resesällskap på tre, hjälper till som voluntärarbetare på ett katt- och hundcafé/sjukhus/hotell. Allt i ett kan det verka som, men det är ganska trevligt. Vi går ut och går med hundarna, städar allas burar och ger dem mat. Cirka 40 katter och 10 hundar. Inte ett drömjobb men en vecka eller två blir bra! Mat och husrum får vi ju också!
Igår gick vi och åt på en yakitori-restaurang. (Yakitori = kebabliknade spett men mycket godare). Där träffade vi en man, Bror snackade mycket japanska med honom, han bjöd oss på juice och väldigt speciell sushi. Supermysigt var det och vi gick därifrån nöjda.
Okinawa på lågsäsong är nog väldigt annorlunda än högsäsong, men jag gillar det ändå. Drickautomaterna finns här också.
För att berätta något om vädret så spöregnade det igår, hela dagen. När vi var ute och gick med hundarna blev vi ganska blöta, men linne och byxor dög ändå utan att man behövde frysa. Jasmine och jag tappade bort Bror och sen gick vi vilse. Efter att ha irrat runt i någon timme eller mer så kände vi dock igen oss igen, hundarna var trötta och vi också.
Jag gillar Okinawa under lågsäsong också. Även om jag inte kan japanska.
Tokyo
Själv i en lägenhet utanför Tokyo. Jag gillar läget, solen lyser in genom fönstret och min futon är undanstädad för dagen. Att äta med pinnar fungerar utmärkt men att läsa går inte lika lätt. Analfabet har jag blivit. Efter bara en vecka har jag redan hunnit samla på mig både bra och dåliga erfarenheter.
Värt att älska i japan:
Futon - säng på golvet, det bästa jag vet
Sushi - GOTT!!!
Onsen - Bad i ca 42-gradigt vatten, växla med kallt. Det vill säga väldigt skönt.
Key & Daria - Bästa couchsurfers att bo hos. Älskvärda!! <3
Drickautomater - Finns överallt till och med på smågator, alla olika drickor, alltid något nytt!
Inte lika värt att tycka om:
Salladsdricka - hade otur när jag valde frågetecken ur en drickautomat. Salladsdrickan = hemsk
Tokyo Metro & JR line - Tokyo har två tunnelbanesystem där det varken finns gemensam karta eller gemensamt betalsystem.
Sammanställning: Det är bra i Japan. Tjoho. :)
På resande fot
En väldig massa resande borde hon väl bli trött på. En väldigt massa bloggande om resande kanske någon som läser blir trött på. Men fingrarna skriver så får vi se vad som sker.
En svensk buss med internet. Där sitter hon som skriver med resedatorn i knät. Den där datorn som hon har lånat av en vän. En bra vän som blir kvar hemma i Sverige. En liten Linda.
Denna förmiddag bestod av annorlunda timmar. Än en gång övertygade jag mig själv om att jag inte ska bli lärare. Sexorna som mamma har hand om var i och för sig lite gulliga och hade sin charm, men det finns något där som helt enkelt inte lockar mig. Som så fort timmen är klar får mina ben att hamna på ryggen och jag hamnar på en annan plats.
Nästa uppddrag: Hus B, avdelning 25. Jag och Linda irrade runt sjukhusområdet med varsin väska på ryggen. Jag med min väska till Japan och Linda med sin väska för dagen. Hus M, Hus L. Hus B? Att leta upp en speciell sköterska på detta sjukhus som inte var alldeles litet var speciellt. Mer speciellt var vårt ärende. Väl framme småpratade vi lite och hon gav oss ett svart case. Runt och lite avlångt var det. Vi tackade så mycket, satte ner det i väskan och åkte hissen tillbaka ner.
Kameraobjektivet till bror. Bra grej att ha på resa.
Sjukhuset hade sköna soffor och de sålde semlor. Det tyckte jag och Linda om och mumsade i oss varsin. Efteråt kom kortspelet fram och så satt vi där i några timmar. Ganska så härligt faktiskt. Sådär innan resan börjar och bussen drar iväg.
Söderhavet
En resa till andra sidan jorden, till en annan kultur, till andra människor. Jag och min bror åker till japan på torsdag och ska vara borta i tre månader. Vi blir backpackers och ska resa runt i hela japan. Första veckorna bär det av till Okinawa som är en ö söder om Japan. Där havet är varmt och stränderna fina. Där människorna är vänliga och vägarna slingriga.
Det känns som att vi ska åka redan imorgon. Jag har den lilla resdatorn i knät. Snart bär det av.
Jul
Denna julen är jag hemma med min familj. Glad att var här. Med min familj. Hjälpa mamma.
Nu ska jag iväg på insamlingsprojekt till en hjälporganisation. ADRA. Ja! Det är bra. Hoppas det går bra. Med min vän ska vi samla till de där långt borta. Det är bra. Det är bättre än jul. Hoppas jag.
Baka bort dig
När man är övertrött, vill ta slut på ingredienser och konstig i huvudet så kan man baka.
Rågbröd och citronflingknäck var lite improvisation från mitt håll. Rågbröd är nog min nya favorit. Socker är lätt att få för mycket av. Men det är gott ändå.
Flykten ifrån verkligheten orsakar oss alla. Men det var trevligt att baka lite. Jag gör ju inte det så ofta här. Att bo själv och baka hela tiden när man vanligtvis inte ens äter här är inte så lönsamt. Men men.
En galen man
Men var det därför han var annorlunda? Varför var han egentligen galen? Vem hade satt den stämpeln på honom?
Berättelsen började i mannens barndom. Precis som berättelsen börjar för oss alla, han föddes och han växte upp. Det är de där detaljerna som är olika hos varje person. Varje människa består av olika detaljer. Minnen och glömska. Oss alla har det hänt något innan dess. Dina detaljer är annorlunda än mina detaljer, kanske väldigt annorlunda, kanske bara lite annorlunda.
Vi är inte samma person. Din spegelbild är inte ens ditt verkliga jag. I en spegel ser du smal ut, i en annan ser du tjock ut och i en tredje alldeles upp och ner.
Du ser skillnad på dig och mannen. Han har smutsiga kläder, du tog rena kläder imorse. Han borstade inte tänderna imorse, men det gjorde sannerligen du. Tänk om någon skulle känna din morgonandedräkt?
Om jag sedan skulle berätta för dig att denna man var bror till chefen av (***) och att de växte upp tillsammans, skulle du tro mig? Om jag berättade för dig att de växte upp, sida vid sida. Att de i början hade så gott som samma detaljer i sitt liv, men hamnade så olika.
Du undrar hur det kunde hända. Vad var det för viktiga detaljer som skiljde dem åt.
Sanningen är den att den här mannen kunde lika gärna vara du. Du ser olikheterna mellan er, men egentligen är ni ganska lika. Det är bara några detaljer som skiljer, men du fokuserar på det negativa hos honom, för att du inte vågar se längre. Sanningen är den att han har vågat stå upp för den han är, för det han vill, men det vågar inte du.
Du följer med strömmen och ser precis likadan ut som varje annan fisk i stan.
Kanske är det dags att du lär känna den okända mannen och ser vad ni har för likheter. Lär dig lite av honom, lite klokhet, lite vishet, lite skillnader.
Det är inte alltid du som är bättre, lär dig av det andra vet.
Denna min text
En text kan bestå av oviktiga saker, och detta är mitt test. Att få se om det är spännande att läsa något alldeles egendomligt, något, som egentligen inte har någon betydelse. Eller finns det något mer? Att bläddra, att låta ögonen få ögna på orden, flimra igenom texten, uppfatta någon annans tanke genom krusiduller. Krusiduller som vi har lärt oss för att kunna kommunicera, för att utbyta tankar, ord, idéer.
Hur snabbt, med träning, övning och färdighet, kan man läsa för att förstå, för att inse i sina tankar de tankar, precis med samma ord som någon annan har tänkt det. Det är verkligen enastående.
Bara för att få läsa en text, en annan sort, en med många meningar, utan mening, med mening. Detta är min text, och nu undrar jag, har du läst till slut. Har du funnit att denna samling av ord är något speciellt, eller bara rent ingenting. Är det en text värd att läsa?
Broder
Idag fick jag post!! :)
En bror har lyckats att skicka glädje med posten till sin lillasyster. Orden på det där pappret är nog värdefullast. Tanken bakom presenten. Tack bror. Nu är jag glad.
^^ :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :) :)
Snö
Lördag
Det finns konstiga människor i Paris också. Gilla. Jag gilla mycket.
Blåa händer
Ensam i min lägenhet hade jag tre timmar på mig. Två stycken försvann när jag satt där framför datorn. N'importe quoi. Sen så helt bara sådär så blev klädberget i min garderob mycket mindre. Lådan och hängarna fylldes.
Ett par gröna strumpbyxor som jag älskar plaskade ner i handfatet. Skvalpande lekte de med vattendropparna som samlades. Vattnet och strumpbyxorna utbytte lite små molekyler och vattnet blev smutsigt. Strumpbyxorna kände sig lite renare sen och hänger nu på tork i mitt badrum.
- Din hals är grön. (På franska). Den kommentaren fick jag några veckor och blev förbryllad. Min nya sjal. (Turkos). Den färgade av sig. Åhå tänkte jag.
Nu när jag är här i min lägenhet och mina strumpbyxor har förbättrat sig så kanske min halsduk vill bada lite också. Plums ner i vattnet. Varmt var det. Plötsligt var mina händer blå och vattnet blått. Oj. Jag tänkte att sjalen kanske brände sig lite och inte tyckte om det, så jag bytte till kallt vatten. Lika blått blev vattnet på en gång. Och mina händer, alldeles blå. Och handfatet alldeles blått. Ojsan. Länge fick hon inte stanna i vattnet. Men kanske blir inte min hals lika grön. Men jag vill inte att hon ska förlora all sin färg. Men vi ser vad som händer när hon torkat. Min halsduk turkos. Mörkturkos. Eller nåt.
