kristalina's

Jag tycker om att skaffa nya vänner och jag tror att allt för ofta har jag låtit mina trogna djupare vänner lida för det. Jag blir lätt exalterad och så glad att träffa människor som jag inte träffat på länge. Det är så härligt att träffa dem igen. Jag vill prata länge och väl med varenda en.

Men hur det blir det då för den trogne som inte tar för sig lika mycket? Som jag faktiskt har träffat några gånger på sistone. Varför låter jag inte henne ta den plats hon förtjänar?

Jag tycker om mina vänner. Jag är så tacksam för de vänner jag har. Det jag kommit fram till är att jag inte uppskattar dem tillräckligt. Du som är värd så mycket för mig har jag gång på gång låtit falla, lämnat ensam, för att hitta någon ny och spännande.

Men du har alltid funnits där. Jag vill inte lämna dig ensam, du förtjänar mycket mer. Förlåt för alla gånger jag lämnat dig ensam, förlåt för varje gång som jag övergett dig. Förlåt för varje gång som jag inte lyssnat på dig, på dina känslor, det som du har att säga, utan istället varit fullt upptagen av mig själv och mina nya kontakter. Jag har tvingat dig att lyssna på sådant som du kanske inte vill höra.

Jag vill säga förlåt. Jag vill förändra. Jag vill inte fortsätta att göra samma misstag. Du förtjänar det inte. Du har aldrig gjort något för att bli lämnad ensam. Du har stått kvar, fastän jag lämnat dig gång på gång. Förlåt. Förlåt också för de gånger som det kommer hända i framtiden. Jag vill det inte, jag försöker undvika det, men det kommer hända igen.

Förlåt för allt du behövt stå ut. Men jag tycker om dig, min trogne gamle vän. Jag vill göra det rätt. Du är så bra.

Sommaren är här. Vädret är underbart. Ändå har jag varit mestadels inne idag.

Ingen kan väl undvika att njuta av det fina vädret som har varit nu i dagarna. Alldeles underbart, varmt och härligt. Jag hjälper mamma i trädgården, mina händer är fulla av blåsor efter att ha jobbat så mycket.

Det blev idag, den dagen då jag kom på bättre tankar. Då humöret svängde upp igen. Jag gick 12 km med mamma, badade i sjön och snackade resten av kvällen med LS. Vilken härlig dag.

Älskling jag är hemma nu. Hemma nu.

Jag saknar oss. Det som vi var, det som vi hade.

Solen lyser genom molnen som är utbredda över horisonten. De har lite höjd på sig också, som om de sakta sträcker sig högre och högre upp. Himlen är blå med skimrande solsken, däri hoppar också lite vitt och lite grått omkring.

Den här morgonen är bra tycker jag. Det första jag gjorde imorse var att öppna fönstret och andas den friska luften. Därför är det en bra dag. Det andra jag gjorde imorse var att läsa imorse. Därför är det en bra dag.

Jag ska på möte idag. Jag känner mig vuxen. Det handlar om mitt projekt. Inget som har med skolan eller jobb att göra, bara mitt eget projekt. Jag hoppas det ska gå bra!!

Det känns som att jag är på fett kul humör. Jag ringde precis L-E. Hon ska komma och vi ska ta fjortisbilder i solskenssnön.