kristalina's

Vi satt ute ikväll och småpratade. Lät vårkvällen lägga sina kalla händer på oss. Jag drog filten lite närmare kroppen. Vi såg när stjärnorna började titta fram. Jag såg åt mitt eget håll.

Jag är ledsen. Men det är ju bara mig själv jag har att skylla på. Jag försöker leva upp till allt och allas krav. Men det går inte. Jag vill vara bra, jag försöker att bara vara bra. Jag har tappat bort mig själv och lever på allas förväntningar. Ger dem leendet de söker och går vidare.

Jag vill vara en glad person. Men så är inte fallet just nu. Just nu är jag depp. Och det vill jag inte tillåta mig själv att vara. Var ska jag ta vägen?

Men. Det blir bättre en dag. Kanske imorn, kanske om ett lite längre tag. Det är bara att ta tag.