Dagbok - På flyget 100704
Det är inte kul att lämna alla nära och kära bakom sig. Att lämna det som ligger varmast om hjärtat. Att krama brorsan för sista gången på jag vet inte hur länge.
Men man ska inte bara se bakåt. Framför mig är ett år i Frankrike, än så länge har jag ingen aning om hur det blir. Men man bör tänka i banorna ”det blir vad man gör det till”. På så sätt så kommer det att bli bra.
Man ska vara aktiv, social och vänlig. Göra sådant som man tycker om för att träffa människor man kan tycka om. Vara schysst mot familjen, börja bra med barnen.
Jag är rädd att jag kommer vara för blyg. Men det är väl bara att skita i så är man inte det längre. Prata franska så mycket man orkar och vara i full gång, skriver jag samtidigt som jag gäspar.
Spändhet, sorg, glädje, förväntan är det som jag känner. Ovetandes som söker erfarenheter. Första intrycket är viktigt. Be till Gud om styrka och kraft att det blir bra och att jag klarar allting.
