Förut
Ett gammalt minne dyker upp, man kan tänka hit och dit, men det är ändå inte sanningen. Vi behöver räta på oss, förstå oss själva. Jag försöker förstå tanken. Telefoner är en bra uppfinning.
Jag vaknar, vänder mig om, tittar på klockan. Tre minuter över sju.
-"Shiiiiit! Bussen gick klockan sju".
Så snabbt jag bara kan startar jag datorn, klär på mig och kollar när bussen går 5 km härifrån, där jag skulle byta. Den går kvart över sju. Jag rusar ut i till telefonen medans jag knäpper byxorna. Signal efter signal går fram. Till slut svarar en alldeles nyvaken Mattias, jag undrar om han har vaknat, eller om jag ska vänta ännu en sekund. Klockan är åtta minuter över sju.
-"Jag har försovit mig, bussen går kvart över sju, kan du köra dit mig?!"
-"öhh, jaa, spring ut nu så kommer jag"
Fort går det och klockan är tolv minuter över när vi åker. Efter en liten bit går Mattias morgonalarm av på sin mobil. Jag stänger av den. Jag hoppas att jag fått med mig det viktigaste i väskan. Mattias får köra mig två hållplatser längre för att hinna ikapp bussen.
-"Tack så jättemycket".
-"Ja, hejdå".
Jag vaknar, vänder mig om, tittar på klockan. Tre minuter över sju.
-"Shiiiiit! Bussen gick klockan sju".
Så snabbt jag bara kan startar jag datorn, klär på mig och kollar när bussen går 5 km härifrån, där jag skulle byta. Den går kvart över sju. Jag rusar ut i till telefonen medans jag knäpper byxorna. Signal efter signal går fram. Till slut svarar en alldeles nyvaken Mattias, jag undrar om han har vaknat, eller om jag ska vänta ännu en sekund. Klockan är åtta minuter över sju.
-"Jag har försovit mig, bussen går kvart över sju, kan du köra dit mig?!"
-"öhh, jaa, spring ut nu så kommer jag"
Fort går det och klockan är tolv minuter över när vi åker. Efter en liten bit går Mattias morgonalarm av på sin mobil. Jag stänger av den. Jag hoppas att jag fått med mig det viktigaste i väskan. Mattias får köra mig två hållplatser längre för att hinna ikapp bussen.
-"Tack så jättemycket".
-"Ja, hejdå".
Kommentarer
Trackback